Kullamannens klocka ringer ut

Timmar kvar till tolvslaget

Det är några timmar kvar till tolvslaget.

Det brukar höra till saken att man återger lite vad som hände under det gångna året.

Vi har en del att berätta för de som orkar. För er som redan vill korka upp champagnen önskar vi ett riktigt Gott Nytt År. Till er andra läs och begrunda 😊

Efter Kullamannen brukar det bli en månad av efterarbeten och sen julvila, men 2019 blev det annorlunda. Vi kastade snabbt in ett par nya distanser i leken – Crazy 88 och Dogtrail – redan i dec 2018. Det gick dock lite väl snabbt visade det sig, eftersom vår sponsor Länsstyrelsen inte gillade hysset med att utöka antal klasser. Vår vädjan om att det rörde sig om ett fåtal fler löpare räckte inte långt mot statsmaktens benhårda principer.

Framåt maj var dock alla platser slutsålda och vi satte nytt skandinaviskt rekord i 100 miles med 550 anmälda i ett lopp som är enormt svårt att klara. Under de tre år det gått bryter 68%. Ingen vet riktigt hur långt det är, en del säger 174 km, andra klockar in 184 km. Hur som helst: långt och hårt blev det.
Under sommaren hade vi fullt sjå med att sköta fyren. Det guidades och serverades räkmackor i en ryslig fart fram till aug då vi plötsligt insåg att det bara var 60 dagar kvar till starten för Kullamannen.

Denna tidpunkt kommer alltid som stor överraskning, varje år. Helt plötsligt lika snabbt som en vinterstorm kan dra in på berget är vi mitt inne i den centrifug av händelser det är att arrangera Kullamannen. De enstaka mailen under sommarmånaderna blir snabbt till 100-tals. Vi får skylla oss själva.
Vi har en tendens att vara lite kryptiska. Andra säger röriga, åter andra menar att vi är konstiga.
Vi tackar för komplimangen. För vem vill vara normal?
Det är lite grann som när Forrest Gump visar chokladasken, ”Life is as a box of chocolate, you never know what you get” 😊
Men det är nog detta som är loppets själ. Hårt, överraskande och mycket annorlunda.

Rumänien, det okända vilda landet i östra Europas avkrok. Vi åker dit med en grupp hängivna löpare varje år. Alla är lika skeptiska först. Är det inte bara romer, maffia, fattigdom och prostituerade?
Det trodde vi också, men vi upptäckte en enastående gästfrihet, vänliga människor och fantastiska bergskedjor i Transylvanien där man i princip tassar ensam på +2000m. Har man en gång varit där, längtar man ständigt tillbaka. Det blir ett livslångt beroende så tänk dig för noga innan du åker med oss dit 😊

Någon gång i aug dök det första mailet upp där vi och Länsstyrelsens alla beslutsfattare, Uppdrag granskning, Helsingborgs Dagblad, Höganäs kommun mm var CC.
En nyinflyttad Möllebo som ville visa var skåpet skulle stå anmälde loppet för att vi och alla löpare skadade djur, fåglar, skräpade ner, vi hade disko på fyren, skräpade ner i hela Mölle, ja hela Mölle hatade oss visst.?!

Först skrattade vi åt galenskapen men sedan blev vi bestörta och försökte bemöta, men mailen bara ökade. Fram till november hade han bombaderat alla beslutsfattare han kunde hitta med flera 1000 mail och vi tyckte saken var biff. Denna man uppvisade ju rättshaveristens alla tecken och kunde väl inte tas på allvar?

Men icke. Samtliga anmälningar till myndigheterna var att betrakta som skarpa tills att motsatsen var bevisad. Oavsett avsändarens mentala färdigheter
Dispensen som vi snabbt brukar få drog ut på tiden tills endast ett fåtal dagar var kvar. I år hade kraven utökats betydligt. Inte blev det bättre av att väderleken gav de lerigaste banorna i mannaminne, vilket belastade många redan dåliga partier rejält.

Under 8 tidigare Kullamannen har aldrig några förslitningar upptäckts. Men i år slet vi på de nybyggda stigarna, de vi blivit särskilt anvisade att använda, vilket inte var bra.

Redan veckan efter tog vi beslut om att låta en specialistfirma förbättra och förstärka stigarna på berget, som en goodwill för en rejäl summa. Tanken är att detta skall vara återkommande varje år så att vi ger tillbaka som tack för att vi löpare kan använda stigarna. Oavsett om loppet sliter eller inte.

Efter 8 år har vi till sist insett att vi måste skicka in vår dispensansökan redan i januari så att Länsstyrelsen i lugn och ro kan behandla den och att vi får tid att bemöta eventuella invändningar.

För vår grundtanke är att om 600 000 besökare, 210 000 vandrare, 10 000 tals cyklister och ridhästar kan vara på Kullaberg: Varför skall då ett fåtal löpare behandlas så hårdhänt med villkor som nästan kräver en juriststab att förstå? Denna Gordiska knut skall vi arbeta med att lösa under 2020.

Inför 2020 tänkte vi göra en smygöppning av anmälan. Redan 15 nov var i princip alla platser slut. 100-milesloppet, det som nästan inga klarar, har i dagsläget 480 anmälda och vi siktar mot de 600 för ännu ett rekord. Vi flyttar även över hälften av löparna till fredag för att få bättre flöde på stigarna.

Så här i de sista skälvande timmarna av det gamla året vill vi tacka alla som följt oss under året både inom och utom landet på tävlingar, camper, facebook, mail mm. Vi älskar att interagera med gruppen och tillsammans bygger vi på så sätt framtidens Kullamantävling

Kullamannens skeppsklocka som används vid 100 miles DNF är väl inringd.
Men denna kväll ringer den ut det gamla året på Kullaberg och börjar förbereda oss på ännu ett år av äventyr. För äventyr skall det bli!

”Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten
mot rymdens norrskenssky och markens snö;
det gamla året lägger sig att dö . . .
Ring själaringning öfver land och vatten!”

Vi vill gärna berätta lite om legenden om Körkarlen. För vi är historieberättare som för traditioner vidare Den siste som dör på det gamla året måste köra Dödens skrangliga vagn .för att hjälpa honom att leda de som går bort under det kommande året över till andra sidan. Den uppgiften blir en ödmjukande prövning även för den hårdaste. Men härda tag passar väl en Kullamanlöpare?

Så vänner! Ta det varligt med raketer, champagnekorkar, bergsklättring med alkohol i blodet och andra riskfyllda äventyr som att cykla i nerför Håkull i mörker. Håll igen åtminstone till 00.15 så är ni säkra.

Gott Nytt År från Kullabergs hårda, branta och leriga norra sida.
2020 kommer absolut inte att bli lättare än 2019.